Reflektion
Vår OS satsning bestod av ett stort mål med ett mindre delmål. Det stora övergripande målet med att vi har satsat allt vi har i tid, pengar, blod svett och tårar i ett antal år var att få segla ett OS i 49er. Delmålet var att göra ett bra OS.
Mål nummer ett klarade vi av med nöd och näppe, på håret som man säger. Det gav så klart mycket energi att bli uttagen även om dagarna innan uttagningen var otroligt nervösa och jobbiga. Det var lite som att ta en medalj bara att bli uttagen.
Efter OS, som var den värsta och bästa upplevelsen i mitt liv, gick luften ur helt och hållet. Efter några veckor hemma så har jag hunnit fundera mycket på det vi har gjort under vägen och med facit i hand när vi tittar på förutsättningarna vi har haft så känner jag mig ändå stolt över den satsning vi har gjort. Att Kalle kommer in och kör skiten ur de andra gastarna som började segla 49er för 12 år sedan (när Kalle var 11 år!) är en fantastisk prestation! Att vi hade behövt mer tid ihop för att bli jämnare i alla förhållanden är ju en självklarhet men vi arbetade inte i den tidsramen inför detta OS.
Till nästa OS kommer det där stora målet vara något helt annat. Medalj.
För att ta en medalj kommer det krävas oerhörda insatser. Är man beredd att lägga ner sin själ i 4 år till? Absolut, med rätt förutsättningar. Nu håller vi på att titta på framtiden och hur den ser ut. Med de erfarenheter vi nu har är jag helt övertygad om att det går att genomföra.
Citat från Jacques Rogge
” YOU WORKED HARDER.
YOU WENT FURTHER.
YOU NEVER GAVE UP.
ALONG THE WAY, MANY PEOPLE
HELPED YOU FIND YOUR STRENGTH.”
Med de orden vill jag verkligen tacka alla er som har varit en del av vår slitsamma men fantastiskt roliga väg, utan Er hade det aldrig gått.
Tack!
